Var tredje euro från kommunerna går till social- och ungdomsvård!

Var tredje euro från kommunerna går till social- och ungdomsvård!

De nuvarande siffrorna talar för sig själva: städer och kommuner i Tyskland investerar över en tredjedel av sina budgetar i sociala frågor och ungdomsutveckling. Denna utveckling är särskilt imponerande i en studie av det tyska ekonomiska institutet (IW Cologne), som visar att utgifterna inom detta område har ökat med enorma 50 % sedan 1992. Särskilt anmärkningsvärt är ökningen av socialbidrag och barnomsorg, som inte längre bara är mindre delar av kommunala budgetar, utan snarare representerar centrala uppgifter. Radio Köln rapporterar att detta inte bara är en utmaning utan också en nödvändighet för dagens kommuner.

Sammansättningen av de kommunala utgifterna har förändrats avsevärt under de senaste 30 åren. Medan andra områden, som vägbyggen eller avlopps- och avfallshantering, minskar, har de sociala utgifterna blivit viktigare. Dessa förändringar är ofta resultatet av politiska beslut på statlig och federal nivå. En stor del av de kommunala utgifterna bestäms av lagregleringar som SGB II (grundtrygghet), SGB VIII (barn- och ungdomsvård) och SGB XII (socialbidrag), som har ett direkt inflytande på kommunernas ekonomiska situation. Dessa lagar ligger till grund för de kommunala sociala utgifterna, som omfattar olika aspekter som kontantbidrag, infrastruktur och tjänster och nu har en permanent plats i budgeten.

En titt på de ekonomiska utmaningarna

Det är ingen överraskning att höga sociala utgifter leder till skatteproblem i många städer och kommuner. Denna utmaning är särskilt uttalad i ekonomiskt svagare kommuner. Enligt en omfattande analys ökar bruttoutgifterna för ungdomar och sociala frågor kontinuerligt över hela landet, och resultaten från Federal Agency for Civic Education visar också på en dramatisk ökning av socialförsäkringsutgifterna. 2017 uppgick dessa till cirka 788 miljarder euro, vilket stod för 57,2 % av den offentliga budgetens utgifter. bpb Parlamentet betonar att i synnerhet social trygghet, som tog upp 621 miljarder euro, spelar en central roll i denna struktur.

Denna utveckling kan få långtgående konsekvenser för kommunernas ekonomi. Den nuvarande diskursen om att den federala regeringen ska lätta på kommunerna ses därför av många som akut nödvändig. Även om kravet på ekonomisk kompensation mellan de federala och lokala myndigheterna delas mellan parterna, ligger det specifika behovet av åtgärder ofta kvar i bakgrunden. Hittills finns det inget enhetligt tillvägagångssätt för att ge kommunerna de ekonomiska resurser de behöver för att täcka sina sociala bördor. En titt på de regionala skillnaderna visar att i till exempel Nordrhein-Westfalen och Hessen täcker kommunerna den största andelen sociala utgifter med 85 %, medan Thüringen har den lägsta andelen med 38 % Wikipedia gör dessa skillnader tydliga.

Sammanfattningsvis är kommunala sociala utgifter inte bara en budgetfråga, utan också en redogörelse för de sociala prioriteringar och utmaningar som städer och samhällen står inför. Studierna visar att dessa satsningar har en stark social relevans och illustrerar samtidigt behovet av att hitta nödvändiga avlastningar för kommunerna. Ett starkt tecken i tider då social integration och barnomsorg är viktigare än någonsin.