Xavier Naidoo: Comeback eller farlig likgiltighet för antisemitism?
Xavier Naidoos kontroversiella comeback i Köln orsakar protester. Ett öppet brev kritiserar antisemitiska uttalanden.

Xavier Naidoo: Comeback eller farlig likgiltighet för antisemitism?
Xavier Naidoos kommande konsert orsakar heta diskussioner i Köln. Sångaren, som har uppmärksammats för sina kontroversiella uttalanden tidigare, är återigen under eld då han ska uppträda på Lanxess Arena. Ett öppet brev till arrangörerna är emot denna comeback och tar upp Naidoos spridning av konspirationsteorier och antisemitiskt innehåll. Enligt Deutschlandfunk är upprördheten ganska tydlig: Brevet kräver att alla som har gjort liknande uttalanden inte längre ska ges en scen i Tyskland.
Oron för Naidoos prestation är inte ogrundad. Tidigare hade sångaren bland annat gjort uttalanden om QAnon-ideologin och inte tagit avstånd från förintelseförnekelse. 2022 bad Naidoo om ursäkt för sina tidigare uttalanden, men det räckte inte för vissa kritiker. Sylvia Löhrmann, Nordrhein-Westfalens antisemitismkommissionär, beskrev möjligheten att Naidoo skulle stå på scen som outhärdlig. Hon betonade att arrangörerna borde reagera omedelbart om antisemitiska myter sprids och gjorde klart: "Vi kan inte acceptera något sådant."
Konspirationsteorier och deras inflytande
Men hur har konspirationsteorier riktade mot minoriteter vuxit fram i Tyskland? En titt på historien visar att antisemitiska konspirationer har en lång tradition som går tillbaka till medeltiden. Enligt bpb.de upplevde sådana teorier, inklusive de ökända "Protocols of the Elders of Sion", ett återupplivande på 1800-talet. Dessa förfalskningar hade enorm inverkan och format tänkandet i århundraden. Nationalsocialisterna utnyttjade också sådana ideologier och etablerade dem som statsideologi.
Även om moderna antisemitiska konspirationsteorier inte längre är allmänt accepterade idag, finns de fortfarande i extremistiska kretsar. Incidenter som attacken i Halle, där en högerextremist försökte bryta sig in i en synagoga och sköt människor av hat, illustrerar farorna med sådana ideologier. Gärningsmannen hänvisade till teorin "Great Exchange", som säger att judar kontrollerade muslimsk invandring till Europa.
Gedeon-fallet och dess relevans
Men det är inte bara Naidoo som får kritik. Även tidigare riksdagsledamoten Wolfgang Gedeon är i fokus. Hans publikationer, som innehåller antisemitiska idéer, har fördömts flera gånger. Experter kritiserar att han försvarade sanningen i "Protocols of the Elders of Sion" och spred antisemitiska stereotyper i sina skrifter. Detta fall illustrerar hur djupt antisemitism kan förankras även i politiska strukturer, särskilt i extremistiska partier som AfD, där Gedeon var medlem. Detta visar än en gång att hanteringen av sådana ideologier går utöver ett knappt acceptabelt beteende.
Sammanfattningsvis står Köln inför en komplex utmaning. Xavier Naidoos framträdande är inte bara en musikalisk händelse, utan väcker också en diskussion om hur man ska hantera antisemitiska uttalanden och konspirationsteorier. Det återstår att se hur arrangörerna kommer att reagera och om samhället är medvetet om sitt ansvar i kampen mot antisemitismen. Slutligen måste man arbeta hårt för att förhindra att sådana oroande åsikter blir mer utbredda.