Mode med budskap: tvångsadoptioner i DDR i rampljuset!

Mode med budskap: tvångsadoptioner i DDR i rampljuset!

På årets Berlin Fashion Week väckte Berlin-designern Kilian Kerner uppståndelse med sin nya kollektion, som handlar om ett mörkt kapitel i tysk historia: tvångsadoptionerna i DDR. Showen ägde rum på Uber Arena och var inte bara en fest för ögat, utan också tankeväckande. Modellernas extravaganta outfits, inspirerade av 80-talslooken, ackompanjerades av ett spöklikt vakttorn och monitorer där det stod "Obs, du lämnar nu Västberlin." Kerner ville kombinera både glamour och skräck i sina designs, som Radio Köln rapporterar.

I den här kollektionen, som utforskar höjden av tvångsadoption, bar modellerna iögonfallande huvtröjor med slogans som "Var är våra barn?" och höll upp handskrivna affischer. Särskilt spännande var bilden av en manlig modell som presenterade en babydocka i en grov grå kostym. Den här bilden är avsedd att visuellt illustrera orättvisorna i samband med adoptionerna. Kerner själv blev sensibiliserad av en dokumentär om barnskydd och adoptioner i DDR och ville använda sitt arbete för att uppmärksamma allmänheten på denna fråga.

Politisk dimension av tvångsadoptioner

Tvångsadoptionerna i DDR är ett exempel på statligt förtryck. Uppskattningar visar att antalet är omkring 10 000 fall. En nyckelaspekt av dessa metoder var det tryck som många föräldrar upplevde. Ungdomskontoret kunde fatta beslut utan födelseföräldrarnas samtycke, vilket framgår av exemplet med Sabine Zapf, som hamnade på ett barnhem efter att hon inte kunnat föda det tredje barnet som ensamstående mamma. Deutschlandfunk Kultur rapporterar om hennes smärtsamma förlust när hennes biologiska far kämpade för att hon skulle återvända men misslyckades.

De mödrar som drabbats av tvångsadoptioner var under enorm press. Viola Greiner-Willibald rapporterar att många kvinnor inte vågade motsätta sig statens berövande av sina barn av rädsla för förtryck. DDR:s familjelag visade ingen nåd och krävde att barn skulle fostras till att bli "socialistiska personligheter". "Der Spiegel" rapporterade om denna misslyckade politik så tidigt som 1975, som sedan inte har behandlats tillräckligt till denna dag.

Fokus på bearbetning

Bearbetningen av denna berättelse är ännu inte klar. Under 2019 krävde förbundsdagen att adoptionsfiler inte längre skulle förstöras, och åtgärder vidtogs för att inrätta ett "centralt informations- och placeringskontor". De slutliga resultaten och de konkreta åtgärderna är fortfarande oklara, eftersom en studie från det federala inrikesministeriet inte kommer att slutföras förrän i början av 2026, vilket Zwangsadoptierte Kinder betonar. Kerner själv efterlyser inte bara en DNA-databas, utan också tillgång till viktiga adoptionsfiler för drabbade föräldrar.

I slutet av modevisningen kvarstod frågan om hur många drabbade föräldrar och barn som fortfarande väntar på förtydligande och rättvisa. De människor som blivit bestulna på sin identitet och sina barn genom tvångsadoption förtjänar detta räkning. Kilian Kerner hoppas få en ny boll i rullning med sin samling och att lösa minst tio nya fall inom ett år. Berättelsen om tvångsadoptioner i DDR är i slutändan en berättelse om förlust och den outtröttliga strävan efter rättvisa.