Återlämnande av värnplikten? NRW uppgraderar och moderniserar baracker!
Diskussionen om återlämnande av värnplikten i Tyskland tar fart. Försvarsminister Pistorius undersöker åtgärder för att rekrytera soldater i Nordrhein-Westfalen.

Återlämnande av värnplikten? NRW uppgraderar och moderniserar baracker!
Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats markant de senaste åren och diskussionen om en eventuell återgång till värnplikt i Tyskland tar fart. Sedan den obligatoriska militärtjänsten avbröts 2011 har Bundeswehr försvagats kraftigt, vilket nu blir synligt: enligt aktuella rapporter kommer det år 2025 att finnas en brist på omkring 20 000 soldater, medan de väpnade styrkorna bara kan ta emot 5 000 militärtjänstmedlemmar per år. För att möta detta behov överväger den federala försvarsministern Boris Pistorius (SPD) allvarligt att återaktivera den obligatoriska militärtjänsten. Detta ses av Bundeswehr och den federala underrättelsetjänsten som ett svar på hotet från Ryssland, som riskerar att föra ett konventionellt krig mot Nato-länder inom en snar framtid. Rykten om återgång till värnplikt går i luften och det pågår het debatt om hur framtida militära strukturer kan se ut och om kvinnor också ska ingå i värnplikten.
I Nordrhein-Westfalen (NRW) finns redan flera baracker tillgängliga för att ta emot nya rekryter. Detta inkluderar bland annat den omtalade flygvapenkasernen i Köln, som ingår i en större plan för att modernisera och vid behov omvandla Bundeswehr. På andra håll måste gamla baracker återaktiveras eller till och med byggas om, vilket är väsentligt för framtiden för Tysklands försvarsförmåga. Totalt sett investerar NRW mer pengar i Bundeswehr och byggvolymen har nyligen ökat med nästan 40 miljoner euro till totalt 222 miljoner euro. Det görs också investeringar i infrastruktur, som i Glückauf-kasernen i Unna, där över 600 moderna boenderum för soldater byggs.
Värnpliktens verklighet och utmaningarna
Trots diskussionen om att återinföra värnplikten finns det fortfarande problem på många områden. Förutom behovet av att återställa personal och strukturer för genomförande, påpekar experter som den nye försvarskommissionären Henning Otte (CDU) att Bundeswehr nu inte är utrustad för obligatorisk militärtjänst. Militära ersättningskontor avskaffades och många baracker såldes, vilket kunde göra det svårt att genomföra en omfattande återgång till värnplikten. Även själva värnplikten kunde endast återföras i fredstid med enkel majoritet i parlamentet. En modell som liknar de svenska mönstringskoncepten kan vara en möjlighet. I Sverige måste män anmäla sig och en del av årskursen bjuds då in till mönstringen, även om kvinnor också kan delta frivilligt.
Dessutom diskuteras ett koncept där sökande till militärtjänst ska få bättre betalt. Framtida soldater i "New Military Service" får statusen "Temporary Soldier" (SaZ), vilket ger dem attraktiva ekonomiska villkor. Dessa åtgärder är avsedda att hjälpa till att täppa till personalklyftor i Bundeswehr för att nå Natos mål.
Internationella jämförelser
Parallellt med utvecklingen i Tyskland visar andra länder att värnplikten fortfarande kan spela en viktig roll i den militära strategin. Till exempel, medan Frankrike och Storbritannien för länge sedan har avskaffat värnplikten och förlitar sig på yrkesarméer, rustar Polen upp kraftigt samtidigt som värnplikten avskaffas. Litauen och Lettland har till och med återinfört dessa. I Finland är värnplikten dock en del av den militära kulturen, med män skyldiga medan kvinnor kan delta frivilligt. Sådana internationella exempel gör det tydligt att diskussionen om värnplikt är på agendan i många europeiska länder och kan föra rörelse till de låsta strukturerna.
Frågan kvarstår om och när Tyskland kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att återinföra den obligatoriska militärtjänsten. Den säkerhetspolitiska situationen tvingar denna fråga att tas upp, medan unga människor i Bundeswehr och samhället väntar på att se hur deras framtid kommer att formas.