Moskébygge i Hannover: Kontroversiella Ditib-planer väcker uppståndelse!

Moskébygge i Hannover: Kontroversiella Ditib-planer väcker uppståndelse!

Något händer i Hannover: Planen för byggandet av en ny moské av den turkisk-islamiska unionen av Institutet för Religion – mer känd som Ditib – håller på att ta form. Samhället Merkez har stora ambitioner: Man planerar en 25 meter hög moské i stadskärnan som ska rymma 600 män och 300 kvinnor, eftersom den nuvarande moskén redan är överfull. Byggansökan skulle kunna lämnas in redan nästa år, med färdigställande inom de närmaste tre åren. En budget på 10 miljoner euro är tillgänglig för projektet, eftersom NZZ rapporterad.

Men planerna är inte utan utmaningar. Hanovers borgmästare, Belit Onay, uttrycker sin oro - särskilt med hänsyn till den turkiska statens misstänkta påverkan på Ditib. Tidigare har det förekommit upprepade spänningar från hans sida såväl som från CDU:s och FDP:s led. Politikernas skeptiska inställning understryks av de omfattande kopplingarna mellan Ditib och den turkiska religiösa myndigheten Diyanet, som rapporterar direkt till president Erdoğan. Kritiker som Eren Güvercin varnar för att Ditib kan vara mer än bara en religiös organisation och till och med dokumentera politiska händelser av turkiska politiker i Ditibs moskéer. Detta leder till en spänd debatt om den turkiska regeringens inflytande på lokalsamhället.

En händelserik historia

Ditib firar 40-årsjubileum i år; föreningen grundades i Köln 1984. Mycket har förändrats under denna tid, de turkiska immigranterna som kom till Tyskland på 1960-talet organiserade sig i moskésamhällen för att tillgodose sina religiösa behov. Ditib är nu den största islamiska föreningen i Tyskland med över 900 anslutna moskéer och representerar mer än 70 procent av de levande muslimerna i landet BR rapporterad.

De utmaningar som föreningen har tagit sig igenom de senaste åren är betydande. Sedan kuppförsöket i Turkiet 2016 har Ditib misstänkts för att fungera som en förlängning av Erdogans regering. Överenskommelsen om att medel ska skickas från Turkiet från 2023 och att inga fler imamer ska skickas från Turkiet på lång sikt visar på det reformtryck som Ditib är utsatt för. Organisationen skulle i slutändan kunna utvecklas till en modern röst inom tysk islam, förutsatt att dess strukturer också förändras.

Faran för missförstånd

Önskan om förändring stöds av många i Ditib-samhällena, utifrån behovet av imamer som är väl insatta i det tyska språket och kulturen. Det finns många frivilliga på gräsrotsnivå som inte vill bli påverkade av politik och som aktivt arbetar för att främja en positiv uppfattning om islam i Tyskland. DITIB-ordföranden från Marktredwitz är ett exempel på integration: Han talar perfekt tyska och för in traditionella frankiska seder i moskéarbetet.

Öppnandet av den nya moskén i Hannover kan bero på Ditib-samhällets nya trovärdighet, med politiska spänningar och föreningens bakgrund fortfarande misstänkt. Det lokala samhället ser sig därför i ett område av spänning mellan tradition och modernitet, mellan turkiska rötter och lokala behov.

De kommande månaderna kommer att visa om förhoppningarna om en oberoende och reformerad Ditib-gemenskap i Hannover kan bli verklighet eller om gamla band till turkisk politik kommer att fortsätta kasta en skugga över den nya moskén. Vägen verkar utmanande, men den första etappen för projektet är lagd.