Zelenskij kräver drastisk prissänkning på rysk olja – press på Putin!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ukrainas president Zelenskyy kräver att pristaket för rysk olja sänks till 30 dollar för att sätta press på Ryssland.

Ukrainischer Präsident Selenskyj fordert Senkung der Preisobergrenze für russisches Öl auf 30 Dollar, um Druck auf Russland auszuüben.
Ukrainas president Zelenskyy kräver att pristaket för rysk olja sänks till 30 dollar för att sätta press på Ryssland.

Zelenskij kräver drastisk prissänkning på rysk olja – press på Putin!

På tisdagskvällen gjorde Ukrainas president Volodymyr Zelensky en brådskande vädjan till EU i ett videomeddelande. Han kräver att pristaket för rysk olja halveras från 60 dollar till 30 dollar per fat. Detta krav kommer som svar på EU-kommissionens förslag att sänka maxpriset till 45 dollar. Zelenskyj tackar EU-kommissionen för dess engagemang för energi- och banksektorerna i de föreslagna nya sanktionerna mot Ryssland, som verkar nödvändiga efter intensiva flyganfall mot ukrainska städer.

Zelenskyj ser en halvering av pristaket som ett avgörande steg för att sätta press på Ryssland och skapa fred i regionen. I sitt meddelande kritiserade han västvärldens kompromisser gentemot Ryssland, som enligt hans åsikt bara ledde till att freden försenades ytterligare. Enligt Zelensky är flyganfallen, som han beskriver som allt mer aggressiva, inte ett svar på ukrainska aktioner, utan verkar snarare demonstrera ryskt militärt tryck.

Nya sanktioner i fokus

Europeiska unionen är tydligen redo att vidta nya åtgärder mot Ryssland. Som Spiegel rapporterar, har EU-kommissionen redan tillkännagivit den specifika träffen av energibanken som redan aviserats till Ryssland. sektorer. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tagit upp en sänkning av maxpriset, men ett slutgiltigt beslut måste fortfarande röstas om av EU:s medlemsländer.

Samtidigt blir utmaningarna för den europeiska energiförsörjningen allt mer pressande. Cirka 41 % av naturgasen i EU kommer från Ryssland, vilket gör den nedskärning av gastillförseln som har införts sedan krigets början i Ukraina till en obehaglig fråga. Länder som Polen och Nederländerna får inte längre någon gas från Ryssland, medan Tyskland är enormt påverkat av avbrottet i Nordstream 1-linjerna, enligt uppskattningar från bpb.

Utsikterna för energiomställningen

Debatten om beroendet av rysk gas gör det tydligt att det finns olika intressen i EU. Medan Ungern och Österrike är tveksamma till att fullt ut genomföra sanktionerna mot Ryssland, förlitar sig länder som Tjeckien i allt högre grad på flytande naturgas (LNG) för att bli mer oberoende av Ryssland. Samtidigt byggs LNG-terminaler i Tyskland för att transportera gasimport. Denna utveckling sker mot bakgrund av den ökande kolkonsumtionen i EU, medan utfasning av kol förblir ett centralt mål.

Så man kan se att geopolitiska spänningar och energistormen blir en allt viktigare fråga i EU. De kommande dagarna och veckorna kommer att visa hur politiska och ekonomiska beslut kommer att påverka stabiliteten i Europa.