Köln hotas av trafikkollaps: KVB kämpar med rekordförluster!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Köln behöver ekonomiskt stöd för utbyggnaden av kollektivtrafiken. KVB brottas med höga förluster och planerar viktiga projekt fram till 2035.

Köln braucht finanzielle Unterstützung für den Ausbau des ÖPNV. KVB kämpft mit hohen Verlusten und plant wichtige Projekte bis 2035.
Köln behöver ekonomiskt stöd för utbyggnaden av kollektivtrafiken. KVB brottas med höga förluster och planerar viktiga projekt fram till 2035.

Köln hotas av trafikkollaps: KVB kämpar med rekordförluster!

Transportföretaget Köln (KVB) står inför en enorm utmaning: år 2035 ska cirka 340 miljoner passagerare per år transporteras på stadens bussar och tåg. Detta skulle innebära en ökning med cirka 100 miljoner passagerare jämfört med 2024, då endast 236,2 miljoner passagerare transporterades. Men för att nå detta ambitiösa mål krävs en massiv utbyggnad av buss- och tågtrafiken. Stadens budget befinner sig just nu i en "ödslig" situation, som borgmästare Henriette Reker konstaterade. Ekonomiskt stöd är därför mer angeläget än någonsin. Enligt det Kölns stadstidning KVB noterade en förlust på 185,1 miljoner euro 2023, vilket är en ökning med 40,9 % jämfört med 2022.

En anledning till de höga förlusterna är bristen på efterfrågan på biljetter på grund av Deutschland Ticket. Dessutom stiger personalkostnaderna samtidigt som biljettpriserna är politiskt fasta. För att ens kunna börja genomföra de nyligen nämnda utbyggnadsplanerna kräver KVB långsiktiga finansieringsåtaganden. En liknande bild kan ses vid badet i Köln, som förutspår en förlust på 22,4 miljoner euro för 2024 och samtidigt vill satsa på att utöka sina vattenområden.

Personalbrist och tidtabellsnedskärningar

Bristen på personal tvingade KVB att korta ner tidtabellen i två steg 2023. Dessa massiva nedskärningar är ett direkt svar på det höga sjuktalet bland personalen. I november 2023 skedde en minskning av antalet åk igen. Med sådana åtgärder skulle KVB vilja reagera på den nuvarande kritiska situationen och samtidigt säkerställa att rörligheten för Kölnbefolkningen inte stannar.

Renoveringen av Mülheimbron är ett annat problembarn. Rutten förväntas inte öppnas igen förrän i slutet av första kvartalet 2025, efter att renoveringskostnaderna har uppgått till imponerande 301 miljoner euro. Enligt " Recension ” efterlyss en mer intensiv diskussion om alternativa tunnelvarianter för att stärka öst-västaxeln, vilket också spelar roll i de politiska diskussionerna.

Framtiden för KVB

De planerade utbyggnadsprojekten omfattar driftsättning av nord-sydlig järnväg efter 2032 och vidareutveckling av öst-västaxeln. Förra året tog KVB, under ledning av styrelseledamoten //Stefanie Haaks//, åtskilliga steg för att optimera sina affärsmodeller. Ändå återstår det att se hur staden Köln kommer att reagera på de finansiella flaskhalsarna, särskilt eftersom förlusterna överstiger de kommunala företagens fastställda gränser.

KVB, grundat 1876 och nu 90% ägt av Stadtwerke Köln, är en nyckelkomponent i Kölns infrastruktur. Med en transportförening som transporterar miljontals passagerare varje år är KVB:s roll i stadstrafikomställningen av central betydelse. Experter efterlyser därför snabba åtgärder för att stabilisera KVB och dess ekonomiska bas.

Med den ständiga ökningen av passagerarantalet och den eftersträvade moderniseringen av transportinfrastrukturen står KVB vid ett vägskäl: Kommer mobilitetsövergången att uppnå den efterlängtade uppgången eller kommer de nuvarande utmaningarna att bli oöverstigliga? Staden kan och måste vara intresserad av att klargöra dessa frågor.