Memorial Stone in Göttingen: Memory of Tvinged Laborers of the Nazi Era

Memorial Stone in Göttingen: Memory of Tvinged Laborers of the Nazi Era

Köln-Deutz, Deutschland - I ett betydande steg för minnesarbete tillkännagav den federala regeringskommissionären för kultur och media, Weimer, stödet för 13 lokala projekt idag. Under det gemensamma projektet "Memorails: Halt! Här påminns om nazistiska berättelse", är fokus också på Deutz Kölntågstationen. Syftet med detta program är att hålla minnet om tvångsarbete vid liv under nazisten och att uppmärksamma tidens individuella öde. Som rapporterats [Deutschlandfunk] (https://www.deutschlandfunk.de/foerderung-fuer-history Project-an-Bahnhoefen-100.html), totalt en miljon euro från den federala regeringen och 100 000 euro från stiftelsen Evz.

Landets tågstationer fungerade en gång som en central plats för nationalsocialistiskt våld. Människor skickades ofta till tvångsarbete här, medan idag bara några spår av denna berättelse finns. Över 100 projektidéer lämnades in, som främst främjar civilsamhällets initiativ som handlar om det mörka förflutna. Medvetenheten om detta ämne stärks av de många utbildnings-, minnesformat och evenemangsformat.

insikt i tvångsarbetet

Vad betyder tvångsarbete egentligen? Under andra världskriget saknade den tyska krigsekonomin många arbetare, vilket ledde till massrekrytering av människor från attackerade länder som Polen, Tjeckien och Västeuropa. Från 1940 var dessa män och kvinnor obligatoriska att hålla den tyska industrin igång. Enligt [BPB] (https://www.bpb.de/themen/nationaloism- Second-weltkrieg/ns-zwangsarbeit/222627/ueberblick-die-nationalist-zwangsbeit/) tillhandahöll utländska arbetare mer än en kvart av arbetet i många företag, i vissa företag, till och med 60-nationalist-zwangsbeit/), utländska arbetare tillhandahöll mer än en kvart av arbetet i många företag, till och med 60-nationalist-zwangsbeit/) tillhandahöll de utländska arbetarna mer än en fjärdedel av arbetet i många företag, till och med 60 fall. I augusti 1944 arbetade cirka sex miljoner civila tvångsarbetare i Tyskland, inklusive många kvinnor.

dessa människors levnadsvillkor var ofta katastrofala. Östra arbetare och polska tvångsarbetare upplevde särskilt hård diskriminering och varor av godtyckliga åtgärder från Gestapo. Medan vissa specialister från Västeuropa hade relativt bättre förhållanden, led de flesta tvångsarbetare av hunger och dåligt boende. Många människor försökte undkomma det exploaterande arbetet, men var tvungna att räkna med hårda straff.

Minneskultur och framtidsutsikter

Den ökande uppmärksamheten på händelserna på den tiden är inte bara ett tecken på respekt för offren, utan också ett viktigt steg mot att hantera historien. De överlevande röster hörs och erkänns med kompensationsdebatten, som bara ökade 65 år efter krigsslutet. Foundation "Memory, Ansvar och Future" betalade över 4,7 miljarder euro till 1,7 miljoner överlevande, vilket är för länge försenat erkännande.

Det finns också digitala initiativ, till exempel intervjuarkivet "Forced Labor 1939-1945", som skapades i samarbete med "Memory, Ansvar och Future" -stiftelsen, samt Free University of Berlin och det tyska historiska museet. Detta arkiv syftar till att bevara och göra minnen från över 20 miljoner människor som var tvungna att göra tvångsarbete för nationalsocialistiska Tyskland, som [https://www.zwangsbeit-archiv.de/impressum/index.html) rapporterar.

Projekten som nu implementeras i Köln och andra städer är ett steg i rätt riktning. Du vill inte bara fira, utan också aktivera lärande så att det förflutna inte är glömt. Genom dessa initiativ kan vi som samhälle se till att rösterna från det förflutna flyter in i vår nutid och framtid.