Beväpningsboom: Deutz AG tar tillfället i akt i krisekonomin

Beväpningsboom: Deutz AG tar tillfället i akt i krisekonomin

Vapenboomen sätter vågor i Kölns ekonomi, medan den traditionella industrin kämpar med utmaningar. Ett särskilt intressant exempel på detta är Deutz AG, den äldsta motortillverkaren i världen, som har tillverkat motorer för traktorer, skördetröskor och entreprenadmaskiner i över 160 år. Sebastian C. Schulte, som har varit vd sedan den 13 februari 2022, ändrade inriktningen på företaget kort efter tillträdet när den ryska attacken mot Ukraina elva dagar senare förändrade säkerhetsläget i Europa. I detta sammanhang rapporterar Tagesschau att Nato-länderna har beslutat att använda 3,5 % av sin bruttonationalprodukt till försvarsutgifter, vilket innebär stor potential för företag som Deutz.

Vapenmarknaden ser goda möjligheter för Deutz. Schulte planerar att öka företagets andel av försvarssektorn från mindre än 2 % till 5 till 10 %. Motorer för militära tillämpningar kräver speciella anpassningar för att vara lämpliga för fotogen. Utvecklingsingenjör Alexander Haas arbetar redan med att optimera en motormodell för haubitser. Till en början var det ett svårt steg för vissa anställda, men skepsisen har lagt sig då försvarsverksamheten inte bara säkrar nya beställningar utan också stabiliserar jobben.

Försvarsutgifter och dess utmaningar

Finansiering är fortfarande en central del av den tyska försvarspolitiken. Efter nyvalet i februari 2025 står den federala regeringen inför liknande utmaningar som sina föregångare. Tyskland har länge missat Natos mål att öka försvarsutgifterna till 2 procent av BNP, utgifterna på 2,1 procent 2024, under Natos genomsnitt på 2,7 procent. Som svar på konflikten i Ukraina skapades en särskild fond värd 100 miljarder euro. Experter varnar dock för att det utan konkreta motfinansieringsåtgärder finns en risk för ett finansieringsgap på 21,5 miljarder euro till 2028, även om 2-procentsmålet uppnås, rapporterar IWD.

Debatten om försvarsutgifter har väckts på nytt av konflikten i Ukraina. Enligt Kielinstitutet kan en ökning av utgifterna från 2 procent till 3,5 procent av BNP kosta cirka 300 miljarder euro årligen. Detta skulle dock också kunna stimulera ytterligare privat ekonomisk aktivitet och därmed ge positiva impulser för hela ekonomin. Framför allt kräver utvecklingen av nästa generations försvarsmateriel en omställning av den europeiska forsknings- och utvecklingspolitiken.

Ekonomiska alternativ och globala jämförelser

Medan vapenboomen inspirerar vissa företag kvarstår frågan om den övergripande ekonomiska effekten. Klaus-Heiner Röhl från German Economic Institute ser potentialen från vapenboomen som begränsad. Trots den stärkta vapenindustrin är fordonsindustrin ungefär tio gånger större och forskare vid universitetet i Mannheim betonar att investeringar i utbildning eller infrastruktur kan ha mer ekonomiskt hållbara effekter.

En spännande bild framträder när man jämför den nuvarande situationen i Tyskland med USA:s försvarsutgifter, som lägger nästan 3,4 procent av sin ekonomiska produktion på försvar. Mark Rutte, Natos generalsekreterare, påminde om att Europa spenderade över 3 procent under det kalla kriget. Med den nuvarande vapenboomen i kombination med en ekonomisk klyfta som experter förutspår, kan Europas försvarsförmåga stå på spel om inte åtgärder vidtas i tid.

Det verkar som att vissa företag som Deutz har behållit en god hand i vapenbranschen, medan politikerna ställs inför utmaningen att sätta kursen för framtida säkerhet. Frågan kvarstår hur denna utveckling kommer att ha en bestående inverkan på ekonomin i Tyskland, särskilt i en stad som Köln. Vi ser fram emot att se nästa steg!